Hoppa till sidans innehåll

Svenska Mästerskapen


Djurgårdare som varit så framgångsrika att de tagit SM-medalj!

SM-medalj

Svenska mästerskapet i bowling arrangerades redan från 1912. Man spelade då med bästa och sämsta hand. På grund av det svaga intresset från övriga landet, utanför Stockholm, beslutade man att det i stället skulle tävlas i ett Stockholmsmästerskap motsvarande DM. Det officiella SM’et i RF’s regi har man tävlat om sedan 1931 efter att Svenska Bowlingförbundet skapades. Från 1946 spelar man i flera klasser.
Totalt har Djurgårdens Bowlingförening tagit hem 10 Guld, 13 silver och 9 Brons i Svenska Mästerskapens olika klasser.

Guld - 1933-Individuellt, 1936-Femmanna, 1937-Tvåmanna, 1950-Tvåmanna, 1951-Seriesegrare, 1964-BSM Individuellt, 1972-Oldboys Individuellt och Tvåmanna, 2015 - Två och fyrmanna.

Silver - 1932-Femmanna, 1933-Femmanna, 1934-Femmanna, 1950-Tvåmanna, 1960-BSM Fyrmanna, 1964-BSM Tvåmanna, 1974-Oldboys Individuellt och Tvåmanna, 1976-Individuellt, 1993-Veteran Individuellt, 1994-Veteran Individuellt, 1995-Tvåmanna, 2011-BSM Fyrmanna, 2012-JSM Tvåmanna.

Brons - 1931-Tvåmanna, 1934-Tvåmanna, 1950-Individuellt, 1952-Fyrmanna, 1960-BSM Tvåmanna, 1970-Oldboys Individuellt, 2002-Fyrmanna, 2013-Veteran Individuellt.

dif_strip

1931 - Brons 2-mannalag. Östen Eriksson och Harry Lindqvist - Göteborg.

Det första "riktiga" SM'et arrangerades av Göteborgs BF på den då ett år gamla Otterhall. Den förste Individuelle mästaren blev göteborgssonen E Sjöberg, Örgryte, 884p. Tvåmanna vanns av SIS, 1561p, och femmanna av Marieberg, 3686p. Djurgården ställde upp med en bred trupp och var nära på flera fronter. Individuellt kom Östen E sexa med 794p, Josef W 23:e och Ala 28:e man. I tvåmanna var det närmare! Djurgårdens lag slutade trea 30 pinnar efter SIS med 1531 (Eriksson 794-Lindqvist 737).

  Östen-Eriksson-1933  H-Lindqvist-1931  


Bronsmedaljen gingo till Djurgården Stockholm och spelarne Östen Eriksson och Lindqvist. Synnerligen välförtjänt placering. Särskilt glädjande var det att den unga junioren fick sig en mästerskapsmedalj då han spelat samtliga tre tävlingar på ett så utmärkt sätt att han blev näst bäst av alla stockholmare. Och ändå fanns det de som brumma över att han kom i stadslaget. Hans poäng i 2-mannalaget var794 mcd serierna 191-211-203-189. »Linkan» hängde med bra, trots cn del genomslag, och fick serierna 200-182-180-175. //Bowlaren n:o 18. 
I femmannatävlingen blev djurgårdarna fyra med 3446p, 40 pinnar efter trean! just i femmannatävlingen klagade spelarna på de svåra ljusförhållandena som var i hallen på eftermiddagen. Eftersom hallen var utrustad med stora fönster störde solljuset spelet och det blev tydligen extremt varmt i hallen. Annars var det ett mycket uppskattat arrangemang.

 

1932 - Silver 5-mannalag. Östen Eriksson, Harry Lindqvist, Gustaf Ekberg, Josef Winkler, Eric Ahlström - Stockholm.

Nu var det Stockholms BF som stod för arrangemanget tillsammans med John Lindén, Sveahallens ledning. Mästerskapet spelades under påskveckan på just Sveahallens tio banor och även denna gång blev tävlingarna väl genomförda. Stockholmarna tog samtliga priser dock, så landsorten blev helt utan. För djurgården blev det inte en fullt så lyckad tävling som året innan men man tog ändå en silvermedalj. Individuellt placerade sig Östen bäst på 22:a plats med 816p, segraren Rosell i FIF hade 925p. I tvåmanna var man långt efter även där, bästa placering 19:e plats med 1572p, ca 150 pinnar från medalj. Femmannatävlingen trodde man skulle bli en tät match men eftersom vissa av lagen spelade samtidigt med sina gubbar, en eftergift till landsortslagen, blev den aldrig spännande. FIF tog en stor ledning tidigt i tävlingen och sedan hade övriga lag bara att jaga deras siffror, 4135p. Djurgården klev på under lördagseftermiddagen och hade chansen men med en svag avslutning fick de rikta in sig på att hålla undan för KKS.

Djurgården hade på sina två första spelare uppnått 1642, tack vare jämna 823 av Lindqvist och 819 av Ekberg. De nästa två som spelare voro Östen Eriksson och J Winkler. Här gick Östen Eriksson storartat,tangerade Lilliers 882 och blev tvåa individuellt. Hans serier hade följande utseende:192-205-258-227. Winklcr hade emellertid inte följt med i galoppen, utan avslutat med två svaga serier och kommit till 782. Sammanlagt låg dock laget på fina 3.306, alltså tre poäng sämre än vad "Hovet" hade haft på sina fyra första. Som DIF:s slutman ställde förbundsordförandenupp på måndagsmorgonen. Och hans uppgift var betydligt svårare än Rosells då han måste slå inte mindre än 830, Det var nog ingen som på allvar trodde att Ahlström skullc gå i land med den uppgiften heller. Men han börjadc finfint och hade 400 på de två första serierna. Sedan blev det emellertid svagt spel i fortsättningen och det var med nätt nöd han klarade andraplatsen åt sitt lag. Poängen blev 748 och endast åtta pinnar skilde till KKS. //Bowlaren n:o 13

  D.I.F 4054p - Östen Eriksson 882, Harry Lindqvist 823, Gustaf Ekberg 819, Josef Winkler 782, Eric "Ala" Ahlström 718.
 

 Östen-Eriksson-1933 H-Lindqvist-1931Gustaf-EkbergJosef-WinklerEric-Ahlström 

 

1933 - Guld Individuellt Östen Eriksson, Silver 2 och 5-mannalag. 

SM spelades i Örebro i mars 1933. Spelet började redan på torsdagen men inledningsvis var det relativt låga poäng innan ”storstadsspelarna” hade trätt in i tävlingen. Tydligen var det lite svårspelat, mycket på grund av att hallpersonalen hade förstärkt sidobalkarna med masconit vilket uteslöt alla möjligheter till messegners. Kantkäglorna stod som fastnitade! Även den här gången tog stockholmsspelarna alla medaljer!

I den individuella slagningen började hemmaspelarna men ingen lyckades komma över 800. Först på söndagen när fler av stockholmarna klev på tätnade kampen och det handlade om vilken stockholmsklubb som skulle bärga guldet. Putte Kock hade gått upp i ledningen med 811 och det såg länge ut som han skulle ta hem segern. I näst sista omgången lyckades Östen, med en fin avslutning, gå upp i ledningen, men det var flera i samma omgång som var nära och petade ner Kock till fjärdeplatsen. I sista omgången var det ingen som hotade och Östen slutade som svensk mästare på poängen 837.

Östen-Eriksson-1933 II

Från Tidningen Djurgårdaren!
Djurgården hemförde den 26 mars åter ett svenskt Mästerskap, i det att djurgårdsmästaren i bowling Östen Eriksson även lade SM-titeln till sina många föregående framgångar och därigenom enrollerade sig bland Djurgårns ständiga. SM-tävlingenägde rum i Örebro. Till ”Skomakarestaden” reste en liten men naggande god trupp bestående av Östen Eriksson, Gustav Ekberg, Ala Ahlström och Erik Boberg. Vilken fyrväppling så småningom förstärktes av Putte Kock. Den senares förkärlek till läderkulan blev ödesdigert så tillvida, att ett ganska upplagt mästerskap i tvåmannalagstävlingen gick Djurgårdens näsa förbi. Men manager Kock kunde gärna icke vara från sina skyddslingar vid deras strid mot Vestermalm. Kock kom dock som förut nämnts efter i jätteslag som det heter på bowlarspråketoch hade till och med kunnat hota Östen Eriksson i kampen 0m titeln bästa man på plan om han fått starta i alla tre slagningarna. Trots att DIF saknade ett av essen ”Manne” Lundström dominerade grabbarna tävlingarna i hög grad, och ända till tävlingarnas sista omgång såg det ut som om alla de tre mästartitlarnaskulle hemföras av D. I. F.-bowlarna. Marieberg ochTegnerhof grusade dock förhoppningarna om tre mästerskap och placerade Djurgården på andra plats i såväl 2- som 5-mannalags-tävlingen. Östen Erikssons slagning visade den verkliga mästaren. Då fyra rutor återstodo, måste han ha st rike i samtliga för att kunna passera den ledande Putte Gustavsson i S. I.S. Östen gjorde vad som fordrades; de 4 strikarna slogos med en enastående samling. Näst Östen och Kock voro Ala och Boberg i prima slag och placerade sig på respektive 6:e och 9:de plats i den individuella tävlingen, omfattande alla 12 serierna.

Djurgården blev överlägset bästa klubb, Östen lika överlägset bästa spelare, och i de olika tävlingarna togo Djurgårdarna f. ö. många av de bästa priserna.

 

Silver 2-manna. Östen Eriksson783-Gustaf Ekberg 728, 1511p.

Tvåmannatävlingen blev även den en hård uppgörelse mellan stockholmslagen, med relativt låga poäng. På fredagskvällen hade Östen och Gustaf gått upp i ledningen med 1511p. Östen hade spelat bra och fått ihop 783 men Gustaf fick bara 728, trots att han var missfri. Sedan följde två dagar när favoritlagen föll det ena efter det andra. Men i sista omgången på söndagseftermiddagen lyckades Tegnerhof gå om med 1529p. Det var fd djurgårdaren Gotte Pettersson tillsammans med Sven Karlsson som knep guldet i sista stund. Djurgården hade flera lag i tävlingen och ett spelade bara med en man eftersom Putte Kock sparkade boll istället vilket kanske hade kunnat gjort skillnad eftersom han var djurgårdens bäste spelare(?).

  Djurgårdens Tvåmannalag  
  Östen-Eriksson-1933 Gustaf-Ekberg  

 

Silver 5-manna. DIF 3707 - Rudolf "Putte" Kock 816, Östen Eriksson 791, Gustaf Ekberg 714, Eric "Ala" Ahlström 703, Erik Boberg 686p.

I femmannatävlingen hade Kock anslutit sig så laget var fulltaligt. Detta blev en ren uppgörelse mellan MIF och DIF. Under lördagen hade båda lagen släppt fram sina fyra bästa spelare och Marieberg hade då ledningen med 2934 mot Djurgårdens 2891. Djurgårdens sistaman var Putte Kock som avslutade storstilat på söndagsmorgonen med att göra 816 och DIF's slutsiffror blev 3707 med goda chanser till seger. Mariebergs sista man Sven Karlsson behövde 774 för seger och det var ingen som trodde att han var kapabel till detta. Nu gjorde han kanske sin livs match och kunde missfri avsluta med 796p och segern gick till MIF.

  Djurgårdens "Femma"  
  Rudolf-Putte-KockÖsten-Eriksson-1933Gustaf-EkbergEric-AhlströmErik-Boberg  

 

1934 - Silver 5-manna och Brons 2-manna. 

Tävlingarna spelades i mars på Östermalmshallen. Inledningsvis på fredagen var det låga resultat i den individuella tävlingen, men landsortsspelarna trivdes och var mycket nöjda med banorna. Djurgårdaren A Ohlsson höjde ledarpoängen till 836 innan dagen var slut men blev omkörd av Sjöberg i MP. Under lördagen slogs bara 9st 800:ingar. På söndagen blev inte resultaten så mycket högre förrän Sven Karlsson TIF höjde till 914 vilket räckte till SM-seger. Ohlsson blev bäste djurgårdare med sina 836 och slutade femma tre pinnar från bronset.

Brons 2-manna Djurgården (Gustaf Ekberg 810 - Östen Eriksson 781) 1591p.

Även i lagtävlingarna blev det förhållandesvis låga slagningar. KKT vann 2-manna med den enda 1600-slagningen. 

På söndagen var det sedan bara ett lag som kunde utmärka sig något nämlivärt. Djurgårdarna Gustaf Ekberg och Östen Eriksson lyckades nämligen slå till sig bronsmedaljerna. De spelade jämnt på alla banor, men några stora serier blev det inte och slutresultatet blev 1591, sedan Ekberg blivit den bättre på 810. //Bowlaren

 

  Djurgårdens Tvåmannalag  
  Gustaf-Ekberg 1934  Östen Eriksson 1934  

 

Silver 5-manna Djurgården (Östen Eriksson 833, D. Lundström 826, Gustaf Ekberg 824, H. Lundgren 754, Eric Ahlström 705) 3942p.

Femmanna hade samlat lite färre lag än väntat, 21 st. BK 33 med gamle djurgårdaren Harry Lindqvist i spetsen slutade som segrare . Därefter var det blandade resultat med DIF som ett undantag som slutade tvåa.

Kom så Djurgården som låg bra till från lördagen Den dagen hade Östen Eriksson spelat 833, Lundström 826, Ekberg 824 och Lundgren754, vilket tillsammans gjorde 3.237. Eric Ahlström var slutman, men det visade sig att de 748 som han behövde satt ganska långt inne. Det ville inte gå bra och även om han hade chansen kvar bana efter bana förstod man att han skulle misslyckas. Det gick också så, och Djurgården fick, liksom i fjol, nöja sig med silvermedaljerna. Men det var ju vackert så, och det kunde inte ens Mariebergarna, Fredrikshofarna eller SIS-arna glädja sig åt. Dessa lag slogo färdigt bland de sista, men några poänger blev det inte. //Bowlaren n:o 13

  Djurgårdens Femmannalag  
  Östen Eriksson 1934David-LundströmGustaf-Ekberg 1934Harry-LundgrenEric-Ahlström  

 

1936 - Guld 5-mannalag Sven Daun, Gustaf Ekberg, Östen Eriksson, Erik Håkansson och Henry Lundgren.

Spelades i Stockholm där de individuella tävlingarna gick på Fenixpalatset och lagtävlingarna på Sveahallen. Det sågs som en stor framgång för arrangören, STBF, med 539 starter. Den stora skillnaden var uppslutningen från landsortslagen vilka ställde upp med ett sextiotal spelare. Individuellt segrade Hugo Lilliér MIK på 924p. Bäste djurgårdare var G Ekberg, 7:a på 894p. I tvåmanna slutade DIF 7:a på 1618p tio pinnar efter tvåan och trean (Östen Eriksson 826-Curt Widgren 792p).

I femmanna kom 27 lag till start. Djurgårdens lag hade ju bara lyckats knipa silvermedaljen i tre tidigare SM men nu var det dags att erövra guldet. En vacker fullträff skrev bowlaren! 
De individuella slagningarna var jämna: Östen Eriksson 825, E Håkansson 804, Henry Lundgren 795, Sven Daun 782 och Gustaf Ekberg 781p.

 EN VACKER FULLTRÄFF FöR DJURGÅRDENS "FEMMA". Efter tre silverplaceringar i våra tidigare SM-tävlingar fick Djurgården nu sin första verkliga fullträff, Vi hade inte precis kalkylerat med Djurgårdslaget i våra förhandstips, därtill förledda av lagets svaga insats i serietävlingen. Emellertid borde vi kanske inte ha glömt klubbens goda insatser i föregående S.M. I varje fall hade inte spelarne i laget gjort det. De gingo inför tävlingen med verklig fläkt och inledde ett vackert, jämnt , resultat över hela linjen, även om lagpoängen kom att stanna under 4.000. Bäst i laget blev Östen Eriksson som slog 825, sedan kom Håkansson med 804, Henry Lundgren med 795, Sven Daun med 782 och Gustaf Ekberg med 781. Utmärkt jämna slagningar alltså. Det hängde i sista hand på "Håkan" om laget skulIe gå upp, men han behövde inte mer än 730 och hade alllså en relativt lätt uppgift. Han gjorde heller inget misstag, utan förde fram laget till en populär och välförtjänt segerplats. //Bowlaren

DIF-fem-mannalag-1936

 

 

1937 - Guld 2-mannalag Gustaf Ekberg och Östen Eriksson.

Svenska mästare 1937

SM spelades i Karlstad med omnejd. De individuella tävlingarna hölls inne i Karlstad, Tennishallen, medan lagtävlingarna spelades ute på Tynäs, Hammarö. Där var förhållandena ganska svåra på grund av vädret och därför blev det låga slagningar i lagtävlingen, men det var det totalt också. Ansatserna var helt obehandlade på den här tiden vilket gjorde dem extremt känsliga för fukt. 

Individuellt segrade Hugo Lilliér för andra året i rad, på de relativt låga siffrorna 805. Djurgårdarna hittar man långt ner i listan med Sven Daun som bäste man på 709.

Silver i 2-manna. Tävlingarna spelades på Tynäs hotell, söder om Karlstad ute på Hammarö. Inledningsvis var det relativt lättspelat med "rättvisa förhållanden" men på lördagen började det att regna och då blev det genast mycket svårare. Östen och Gustaf hade ju tidigare varit både tvåa och trea men nu fick de sin revansch. Deras totalslagning blev 1734p vilket var nytt mästerskapsrekord. Det hela avgjordes i tredje då Östen slog 233 och Gustaf hela 255.

 Söndagen började litet matt och inte ens mariebergarna Hugo Lillier och Sven Carlsson kunde åstadkomma någonting av klass. Men framåt 5-tiden på eftermiddagen kom det dock en riktig knallsensation. Det var djurgårdarna som var i farten vid den tiden, och fjolårsmästarna dekade alldeles ned sig i femmannalaget. Andra gången de spelade, i tvåmannalag alltså, gick det i stället så mycket bättre. Östen slog 879 och Gustaf Ekberg 855. Det var på »3: ans» bana som de avgjorde tävlingen till sin fördel. Östen slog här 233 och Ekberg inte mindre än 255. Sedan var det en lätt sak att klara av tätplatsen på sistabanan och tack vare Östen blev det också nytt mästerskapsrekord med hela 1734. Och något tvivel om utgången var det aldrig efter den slagningen. Detta utmärkta lag, som erövrade silver i Örebro 1933 och brons i Stockholm året därpå, fick alltså nu ett välförtjänt mästerskap. Östen hade spelat serierna 209-212--233-225 och Ekberg 222-195-255-183. //Bowlaren n:o 20

 

1950 - Brons Individuellt Kjell Anjou, Guld och Silver 2-mannalag.

Det tjugonde SM'et spelades under en vecka i mars på Kungsholmshallen, Stockholm. Det var som vanligt ett stort arrangemang och banorna passade visst alla spelstilar, rakslag som skruvspelare. Från -42 ändrade man tävlingarna så att man spelade åtta serier individuellt och femmanna ändrades till fyrmanna! 1946 införde man två klasser!

Kjell-Anjou-1951

Totalt startade 756 spelare i den individuella tävlingen. Tyvärr var det lite för stor stockholmsdominans så det blev aldrig den kraftmätningen man hoppats på. Det blev höga resultat och redan andra dagen lade AIK's Sven Lindahl ribban med 1710p vilket de flesta trodde skulle bli ostraffat. Men redan dagen efter kom så segerherren Tore Lejholm, Raketen, och slog till med 1731p. Det skulle visa sig bli oslagbart men det var flera som hade chansen inför sista serien. 
 Kjell Anjou, Djurgården, tillmättes även en chans efter vackra 891 på de fyra första. Fortsättningen blev dock betydligt mattare. I slutserien behövde han 257 för att gå förbi, vilket blev för mycket. Han klarade ändå 231 efter en avslutning med fem strajkar. //Bowlaren

Kjell Anjou slutade trea efter en fin omgång. 1710p (191, 201, 255, 244,182, 217, 189, 231).

 

Guld och Silver i 2-manna. Årets tvåmannatävling hade samlat hela 365 lag, vilket var ett rekord. Precis som i den individuella tävlingen började det med höga resultat över pari under första helgen. På tisdagen höjde det första djurgårdslaget ledarpoängen till 1731p. Sent på torsdagskvällen var det dags för det andra djurgårdslaget som ångade på och kunde ta hem segern med 1767. 

Djurgården_2mannaSM-mars-1950

Triumfen blev Djurgårdens, som tog hem både stora och lilla slam. Storslammen grejades genom trumfessen Kjell Anjou ochFritte Sund, två olika spelkontraster,då den förre med sin nätta båge såg till att kägloma micklades bort frånstället, den senare med sitt poänggivande rakslag vackert plockade ihop kryssraderna. Paret var jämt med Anjou några pinnar bättre på 891 och Sund strax efter på 870, Segersiffrorna 1767 har tidigare överträffats bara 3 gånger under mästerskapens 20-åriga historia, Det var de första SM-tecknen i bowling för bägge. Kjell har ju framtiden för sig och för Fritte Sund blev det en välförtjänt belöning efter 22 års trägen flirt med Fru Fortuna, som tycks bli mera givande, ju äldre han blir. DIF;s andra medalj lag blev också lyckans gullgossar, även om del bara blir silver av lägre valör. Att bli bara tvåa på 1731 är ganska hårt, men Nils Wahlström och Calle Lundgren får trösta sig med att ett klubblag tog hem triumfen. De var för övrigt ännu jämnare med respektive 871 och 860. Wahlsröm är väl vid det här laget en av världens lyckligaste reserver, då han fick hoppa in i stället för sjuke G. Bengtsson. Såna reserver kan väl vem som helst önska sig.

Anjous och Fritte Sunds 2-mannapoäng var strålande. Det har bara hänt tre gånger i mästerskapens 20-årig historia att segerpoängen blivigt
bättre, 1933 slog Hellas 1801, 1940 Kometen 1801 och 1942 AIK 1845  //Bowlaren n:o 10

 Guld: Kjell Anjou 891 - Fritte Sund 870, 1767p.

Silver: Nils Wahlström 871 - Calle Lundgren 860, 1731p.

 

1951 - Guld Seriesegrare Allsvenskan, Åttamannalag.

 G. Bengtsson, J.EK, I. Hörberg, Hj Westergren, E. Pettersson, C. Lundgren, S. Gustafsson, Kj. Anjou.

Finalen i allsvenskan spelades i Örebro 21-22 april. Till finalen var gruppsegrarna från allsvenskans 7 grupper kallade där lagen var N6-Malmö, DIF-Stockholm, Flax-Västervik, Sandvikens KK, Örgryte IS, Jönköping och Karlstad BK. Matcherna spelades två gånger fyra så det var nog en spänd väntan för de spelare som satt på läktaren.

Djurgården mötte N6, titelförsvararna, i sin första match på lördagseftermiddagen. Det blev ingen riktig fight och malmöpågarna var inte att känna igen skrev Bowlaren. Med tre man under 700 och endast en över pari räckte det bara till 5792p. Djurgården var inte så där vansinnigt mycket bättre men vann ändå med 203 pinnar. I sin andra match fick man möta Flax som hade haft "flax" i sin första match där man fick WO pga lottningen. 

 Första semifinalmatchen mellan Djurgården och Flax, blev, som ingressledes nämnts, den mest spännande. Trots betydligt lägre genomsnittsålder var flaxarna sannerligen inga duvungar. De hade ingen som helst respekt för sina berömda motståndare utan friskade på för fullt och gav dem sannerligen en ordentlig gastkramning. Smålänningarna tog ledningen från början med 20 pinnar och hade efter 3 serier ökat till 57. Visserligen tog Djurgården igen detta och kunde efter halvtid lämna banorna med 41 pinnar till godo (2963-2922) men man hade nu all anledning att bli betänksamma. De ökade efter 5:e serien till 57 pinnar men så kom Flax med en kalldusch i den 6:e och återtog ledningen med 28 pinnar. Jubel och återigen jubel! Djurgårdarna föll dock inte i farstu utan tog igen försprånget och kunde begynna slutserien med 43 pinnar till godo. Denna ledning visade sig välbhövlig ty den pigga smålandskvartetten med friskusen A. Walett som primusmotor (finalomgångens populäraste spelare) gick på för fullt delvis gynnade av fru Fortuna och lyckades notera 794 i sista serien. Djurgårdarna svarade emellertid med 801 så smålänningarnas energiska slutspurt räckte alltså inte till seger. Slutsiffrorna 5.986-5.936. //Bowlaren

I finalen mötte Djurgården Örgryte som avfärdat Karlstad BK och Sandviken på vägen och hade gjort finalens högsta slagning, 6102p, så det skulle bli en tuff match. ÖIS började också bäst och tog ledningen med två pinnar i första serien. I andra utjämnade DIF men i tredje gick ÖIS åter upp i ledning med 38p. Men här var det stopp för göteborgarna och djurgårdarna kunde behålla ledningen till slutet och med en stark avslutning på 807 var segern klar med 150 pinnar mer än ÖIS.

Efter matchen förrättades prisutdelning av förbundsordföranden Gustaf Johansson som till förvaring gav djurgårdarna AIK:s vandringspris, varav de dock fick en relik i arv och ägo. Klubben och samtliga spelare i laget fick Svenska Bowlingförbundets guldplaketter medan Örgryte fick nöja sig med förbundets hederspris till klubben. //Bowlaren

Djurgården_SM_27_April_1951

Poängerna i de olika matcherna blev:

 Djurgården 5995: G. Bengtsson 771, J.EK 785, I. Hörberg 706, Hj Westergren 671, E. Pettersson 798, C. Lundgren 801, S. Gustafsson 723, Kj. Anjou 740
 N 6 5792: I. Engkvist 632, A. Andersson 651, Å Nissén 730, A. Linde 679, F. Svensson 748, A. Sahlin 744, E. Göransson 705, V.Persson 813 

Semifinal
 Djurgården 5986
: G Bengtsson 691, I Hörberg 730, Hj, Westergren 730, J. Ek 812, E. Pettersson 766, C. Lundgren 841, Kj, Anjou 727, S. Guslavson 689

 BK Flax 5936: H. Gustavsson 753, B Gustavsson 679, H. Carlén 759, G. Gustavsson 731, E. Karlsson 677, A Walett 812, G, Johansson 730, S. Svensson 795

Final
 Djurgårdens IF 6048
: Hj. Westergren 736, J Ek 736, G. Bengtsson 767, I. Hörberg 798, Hj. Anjou 756, S. Gustavsson 809, C. Lundgren 718, E. Pettersson 757

 Örgryte BS 5896: P. O. Johnsson 725, S.Källfelt 767, l. Colvin 737, K Andersson 747, G Braun 748, A, Holmqvist 722, F Wallin 714, A Frid 736

 

1952 Brons 4-manna - Fritte Sund, Evan Pettersson, John Ek, Sven Gustavsson.

Det här året spelades både A- och B-SM samtidigt på samma hallar med de individuella tävlingarna på Kungsholmen och lagtävlingarna på Svea. Arrangemanget sågs åter igen som en stor framgång med 1705 starter. Generellt upplevde man att banorna gynnade rakspelarna före "skruvmicklarna" så skribenten anmodade alla bowlare att lägga om från det nyckfulla skruvslaget till det mer "framgångsrika" rakslaget.

 Brons i Fyrmanna. Lagtävlingen spelades på Sveahallen och här blev det lite högre siffror än på Kungsholmen. I tvåmanna slog västerås svenskt rekord med 1850 p. I fyrmanna dominerade stockholmarna med 9 lag i topp. Söderhof tog SM-titeln med Wiktoria på andra och DIF på tredje.

Trean Djurgården på 3270 gjorde en inspirerad insats för att nå toppen. Deras humörfriska spel karaktäriserades av den bästa jämnheten bland medaljörerna. Men sisun räckte ändå inte till den här gången för att såsom 1950 nå mästarvärdighet i 2-manna. Lagets allsvenska takter finns trots allt tydligen i alla fall kvar. //Bowlaren.

 Djurgårdens IF 3270p - Fritte Sund 855, Evan Pettersson 850, John Ek 791, Sven Gustavsson 774.

 

1960 B-SM Brons i 2-manna och Silver i 4-manna.

Från 1946 utökades SM till två klasser. Den främsta anledningen var att det var för många spelare så beroende på vilken klass man tillhörde kunde man spela antingen A- eller B-SM. Det här året gick B-SM på Pilgårdshallen i Malmö samtidigt som A-SM spelades Norrköping. I stora SM blev det låga poäng vilket man anklagde plastkäglorna för. För första gången gick båda finalerna på samma dag vilket gjorde att B-SM kom lite i skymundan. Många spelare hade valt att istället spela A-SM kanske pga av det geografiska läget. Trots det var det ändå 700 spelare som kom till start i Malmö. Individuellt var flera av djurgårdarna nära medalj. Närmast kom Börje Tillberg med 1536, en poäng från bronset. Gösta Ericson slutade sjua på 1525.

 Brons 2-manna E. Tillberg 754, E. Jansson 755 - 1509

Fin bredd av Djurgården i 2-manna. Icke mindre än 313 lag konkurrerade i tvåmanna, som blev en särdeles skånedominerad kategori med BK Strike somvinnare och ytterligare fem lag blandde tio bästa. /.../ Djurgårdens fina bredd resulteradei platserna 3, 8 och 9. Bronset togs dock med ett nödrop, ty Lok IK och Addo, bägge Malmö, var hack i häl, endast 2 och 8 poäng sämre resp. Endast femlag gick över de 1500 poängen mot 23 i fjol. //Bowlaren

 Silver 4-manna Gösta Ericsson 773, B. Hansson 733, B. Tillberg 782, E. Jansson 671 - 2959

Bättre resultatsiffror i 4-manna. Suverän mästare i fyramanna blev Saab-kvartetten Remnegård-Karlsson-Sörman-Forsman, sedan Lok IK,Malmö, dessförinnan länge toppat på 2908. Vinnarna var resultatmässigt en ljusglimt med sina 3055, de bästa siffrorna på flera år i denna kategori. /.../ Djurgården uppträdde allra sista speldagen och blev överlägset tvåa på 2959, medan Fredrikshof var 25 pinnar från bronset. De senare innehade f. ö. ledningen efter tredje speldagen. Fem malmölag bland de tio främsta, 124 lag deltog. //Bowlaren

 

1964 B-SM Guld Individuellt Sören Egerblom och Brons 2-manna

Kvaltävlingarna spelades i april där Stora SM spelades i Västerås samtidigt som B-SM gick i Hässleholm. Nu spelade de 32 bästa spelarna final över åtta serier där man tog med sig kvalresultatet. Totalt drog SM 2987 starter det här året vilket var nytt rekord.

 Guld Individuellt Sören Egerblom - (kval: 1631, final: 1492) 3123

Efter kvalet var det två djurgårdare som var klara för final, Nils Wigstrand 1536 och Sören Egerblom 1631. Ledare var Björn Sandberg BS-23 på 1650 med Sören som god tvåa.

I finalen sjönk resultatnivån lite vilket skapade en del rokader i listan. Sven Ingvander från Göta Hälsingborg var den som lyckades bäst med 1555 som i och med det klättrade upp från 11:e till 3:e plats. Sören spelade i sista omgången och lyckades hålla närmaste konkurrenten Sandberg bakom sig med bara 3 pinnar.

Årets BSM-final i Hässleholm blev en rafflande uppgörelse mellan de båda stockholmsspelarna Sören Egerblom, Djurgården, och Björn Sandberg, BS 23, som gick i par i sista finalpasset. När Sören Egerblom skulle slå sitt sista slag måste han göra en dubbel-strajk plus sjukäglor i andra frislaget för att vinna. Kallt och beräknat gjorde han detta med ytterligare två käglor till godo. // Bowlaren

Sören Egerblom-B-SM-1964

Brons 2-manna Sören Egerblom 758, Nils Wigstrand 765 - 1523

I tvåmanna var det lika tight. Här hade djurgårdarna inte lika stor tur utan tappade silvret med en poäng upp till Alltransport från Norrköping. Segrade gjorde BK-46 med 1642p.

 

1970 Oldboys-SM Brons Individuellt Bertil Johansson

Detta var det första Oldboys-SM som spelades. Man tävlade individuellt och i tvåmanna. Fyrmanna ansågs vara för stort för de flesta klubbarna. Tävlingarna arrangerades på Valhalla i göteborg och det var 188 man som ställde upp. Det låga deltagarantalet berodde antagligen på att man inte fick starta i de andra SM-klasserna om man var anmäld till Oldboys.

Djurgården hade två spelare i finalen, Nils Dannberg och Bertil Johansson. Bertil gjorde en stark insats och gick från femteplats till brons med en toppserie på 247. Nils startade starkt även han med 257 men det räckte bara till 15:e plats. Båda skulle komma tillbaka något år senare i oldboys.

 

1972 Oldboys-SM Guld Individuellt och i Tvåmanna

Tävlingarna spelades i Umeås Dragonhallen. Djurgården hade tre man i finalfältet där Berra var bäst med 1583 i kvalet, och med det låg han tvåa inför finalen. De båda andra var Nisse Dannberg på nionde plats med 1541 och Sören Egerbom, 13: e med 1508. Djurgårdarna började finalen svagt men Berra arbetade in sig vart efter spelet fortskred och kunde säkra guldet med en fin avslutning, 38 pinnar före tvåan Sven Vianden. Poängen blev 1546 (1583) 3129p. Nisse Dannberg slutade 9 med 2989 och Sören direkt efter, 10:a, med 2956, båda slog 1448.

Bertil Johanssons nerver avgjorde i Oldboysfinalen
- Tredje gången gillt, kunde en glad och lycklig Bertil Johansson från Djurgården konstatera, när han som oldboysmästare sprängde målsnöret i Umeås flotta Dragonenhall. Innan den drömmen uppfylldes, hade dock Bertil haft en riktig nervpers med i första hand kvalettan - Sofias Sven Vianden, som länge såg ut att klara hem den individuella titeln. Bertil blev därmed dubbel mästare, då han med lagkompisen, Nils Dannbergs hjälp även grejade guldet i 2-manna. Förhandstipsen namn de i första hand, Sven Vianden, Pelle Pihl och Bertil Montaigne, men även Bertil Johansson och Nisse Strömstedts namn förekom i diskussionerna.Första serien blev en uppvisning i nervdallring från åtskilliga av finalisterna, men ett par av "grabbarna" fick ordning på slag en från början. Svenne Vianden slog 245, och publik favoriten Pelle Pihl 235. Hammarbys Hjalle Andersson sågade av sig själv från eventuella medaljer med mera måttliga 132. I andra vändan fortsatte Pelle P  att imponera med 225, men än värre var Berra Montaigne, Amiki, som klämde till med 237. Vianden i klar ledning. Vianden fortsatte även i tredje serien med bra spel och 214, och har märktes för första gången den blivande mästaren, Bertil Johansson, som slog 215. Erland Ottosson bäst i omgången med 223. Erland toppade även fjärde serien med 212, medan Vianden genom 170 började få det litet marigare.
Bertil Johansson avgjorde Femte serien tände Bertil Johansson, och det blev 228, som sedan i sjätte kompletterades med 224. Bästa omgångs talet nådde dock Sören Egerblom, Djurgården, med 236.

OldboysSM-Bertil-Johansson-1972-24-mars

Guld Oldboys Individuellt Bertil Johansson (1583 - 1546)  3129

Guld Oldboys 2-manna Bertil Johansson 1583 och Nils Dannberg 1541 - 3129p.

 

1974 Oldboys-SM Silver individuelltoch 2-mannalag.

Det här året arrangerades alla SM i Göteborg där Oldboys gick på Stigbergshallen. Nu spelades två-manna direkt under kvalet och inte separat som tidigare, man hade även infört fyrmannalag för de klubbar som hade tillräckligt många spelare. SM i Göteborg blev en tävling med höga resultat i framförallt A-SM men i oldboys var det svårare!

Djurgårdare leder Oldboys-SM Bertil Johansson, Djurgården, heter ledaren i Oldboys-SM. Han har en knapp ledning före Arthur Nilsson, Wåxnäs, endast en pinne skiljer dessa åt. 1587 är siffran, så att vi väntar fortfarande på det första pariresultatet, men är ganska förvissade om att man kommer att passera parigränsen även i Stigbergshallen. På tredje plats ligger Folke Åström från Sandviken. Men det är så jämnt i toppen att någon deciderad mästare går inte ännu att skönja. Äldste deltagare i årets O-SM är 85-årige David Svensson från MP. Han hade inte bästa turen med sig. Den gamle hedersmannen visade upp ett mycket bra spel. Sandviken toppar 2-mannalaget med 3132 före Djurgården 3129. I  4-mannalaget leder Sundbyberg med 5907. //Bowlaren

Berra fick se sig omsprungen i kvalet av två spelare där B Montaigne Amiki gick upp i ledningen med det enda pariresultatet 1641. Det skiljde bara tre pinnar mellan andra och fjärdeplatsen så det skulle bli en tät final. Nisse Dannberg var nära att gå vidare till finalen men missade med 12 pinnar och slutade 27:a med 1542p. 

I finalen började Bertil bra med en serie på 206 och gick upp till andra plats. I andra serien slog ledaren Bertil Montaigne till med 279 och sedan ökade han bara avståndet. Berra Johansson höll undan från de bakom och behöll andraplatsen 120 pinnar efter ledaren och 20 pinnar före trean.

Bertil Johansson 1974

Silver Oldboys Individuellt  Bertil Johansson (1587 - 1537) 3124p.

Silver Oldboys 2-manna Bertil Johansson 1587 och Nils Damberg 1541 - 3129p. 

 

1976 Silver A-SM Individuellt Hans Östlund

Bowling SM Malmö 76 Nu var det Skånes bowlingförbund som var arrangör och A-SM spelades på Baltiska hallen i Malmö. Det var höga kvalresultat där 10 man hade slagit över 1700. Djurgården hade två man i finalen där Leif Törnestam låg bäst till som 12:a på 1707 och Hasse klarade finalplatsen med några pinnar och låg på 27:e plats på 1663p. I finalen klättrade sedan Hasse upp från 27:e till 6:e plats efter tre serier och kunde sedan smyga upp till andra i 6:e, en plats han sedan behöll slagningen ut. Leif Törnestam slutade 19:e med en slagning på 1532 (3239).

 

- Det är kört, Pite-Lasse vinner, konstaterade expertisen.TV-folk och övriga fotografer fylkades kring Hedqvist. Här skulle mästaren förevigas.. . . och Lasse, som brukar tåla det mesta och aldrig klagar fick uppleva att han inte fick någon ro att koncentrera sig. Han ställde upp hål och missade. När man summerade sista serien blev det faktiskt inte mer än 159. . . . och då var det plötsligt kris - för borta på vänsterkanten hade Lars Erik Carlsson fått fatt i rätt klot, hittat rätt i ansatsen och stött in hela 256, skulle "bara" behöva 213 i sista serien för att ta tillbaka sin position. Och ännu bättre förspänt hade sensationsmannen Hans Östlund det i den röd-blå-gula Djurgårds-tröjan. Han hade laddat så våldsamt att han inför sista serien faktiskt var 21 pinnar bättre än Lars Erik Carlsson. Skulle det omöjliga hända än en gång, nämligen att en från kön smög sig upp till titeln?Östlund behövde 191 för att gå förbi Hedqvist, öppnade med en trippelstrajk och klarade också bravaden. . . . men vad hjälpte väl det. På bana 11 mullrade strajk-åskorna. Lars Erik Carlsson inledde med sex 'borrar' och täckte sedan ut: 249 i protokollet, 28 pinnar till godo på Östlund och 37 på Lasse Hedqvist. Mera dramatiskt kan det knappast bli.Östlund var givetvis finalens stora man med marschen från 27:e till andra plats. Han fick ihop 1772, trots att han inledde med förhållandevis otillräckliga 395 och knappast avancerade någonting. //Bowlaren

Hans Östlund  

Silver A-SM Individuellt Hans Östlund (1663 - 1772) 3435p.

 

1992 Veteran-SM Silver Individuellt Gösta Ericson

Oldboys och Veteran-SM spelades i Södertälje. Det var mycket jämnt mellan finalfältets åtta spelare och det skiljde bara 67 pinnar mellan första och sista man. Segraren Sven Eriksson gick upp i ledningen från start och höll sig där framme finalen ut. Gösta var uppe i ledning efter fyra serier men redan i femte gick Sven om. Gösta slutade tvåa 50 pinnar efter ettan och 29 före trean Karl-Axel.

Gösta-Ericson-Veteran-SM-1993

Silver Veteran Individuellt Gösta Ericson 3109p.

 

1994 Silver Veteran SM Lars Bergqvist  Falun
       
1995 Silver 2-manna A-SM Lars Bergman och Thomas Ögren 3575p. Segrarna BK Joker hade 3656p och trean Domnarvets BS 3514p. Norrköping
       
2002 Brons 4-manna A-SM Peter Alm, Joakim Alm, Lars Bergman, Anders Friman,
6831p. Ettan Kulladal hade 7197 och tvåan Brio 6936p
Örebro
   
2011 Silver 4-manna B-SM Djurgårdens IF BF, Börje Askinger, Keijo Perälä, Olle Svalborg och Peter Alm Vårby
   
2012 Silver 2-manna JSM Jesper Lunström, Tommy Johansson Vårby
   
2013 Brons Veteran-SM Gerry Eriksson Eskilstuna
Gerry_Eriksson_veteran_SM_2013  
   

2015 Bredd-SM Guld i Två- och Fyrmanna.

Detta års bredd-SM spelades på Vårby och Djurgården ställde upp i samtliga klasser med deltagare i flera av finalerna.

Lagmässigt gick djurgårdarna upp i topp efter fina slagningar vilket även gav finalspel för alla utom en.

Tvåmanna: Jesper Lundström (1835) och Lars Bergman (1779) - 3614p
Fyrmanna: Jesper Lundström (1835), Lars Bergman (1779), Anders Friman (1754), Joakim Alm (1593) - 6961p. Här var killarna bara 5 pinnar från distriktsrekordet.

SM-2015

Individuellt: På fredagskvällen spelades final i Oldboys-Oldgirlsklasserna dit Lars Bergman, Peter Alm och Eva Bergman hade kvalat in sig. Finalerna spelades med åtta spelare matchspel och bäst placerad blev Eva Bergman som slutade fyra i Oldgirls A. Peter Alm blev sexa i Oldboys B och Lars Bergman femma i A-klassen.

På lördag var det dags för finaler i Herrar A dit Anders Friman kvalat in sig och i Damer D25-B med Emmeline Mutka. Det blev nu inga djurgårdsframgångar utan båda hade svårt att hävda sig i matchspelet.

Under lördagskvällen spelades final i insatstävlingen med spelare som Peter Alm, Jesper Lundström och Lars Bergman. Alla föll nu i första omgången så det blev inga pengar till klubben den här gången!

På söndag spelades final i Ungdomsklassen HU25 med Jesper Lundström som storfavorit. Tyvärr hamnade Jeppe snett från början och slutade sist i finalen.

 

 

Uppdaterad: 2017-01-26 13:57
Skribent: Anders Eriksson

Postadress:
Djurgårdens IF Bowlingförening - Bowling
Kalle Illerstål, Cirkusvägen 6 nb
12631 Hägersten

Kontakt:
Tel: 0722251380
E-post: This is a mailto link

Se all info